Bleknar

Jag hade ett förhållande.
Det visade sig att han inte älskade mig som jag trodde.
Vad jag försöker säga är att jag förstår hur det är att känna sig så liten och obetydlig det nånsin är möjligt.
Hur det kan göra ont på ställen i kroppen man inte visste fanns.
Det spelar ingen roll hur många frisyrer du byter, hur många platser du besöker eller hur mycket du dricker med dina vänner. Du ligger du fortfarande i sängen och ältar varje detalj, undrar vad du gjorde fel och hur du kunde missförstå.
Ibland intalar du dig själv att han ska förstå och att han kommer komma tillbaka.
Efter allt det, hur lång tid det nu tar åker du någon annanstans och träffa människor som får dig att känna dig värdefull och du hittar till slut de små skärvorna av din själ.
Hela den där sörjande, de bortslösade månaderna av ditt liv bleknar till slut bort...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0