Uppfostran ?

Uppfostran är ett väldigt stort ämne i föräldrar världen.
Vi har väll inte riktigt bestämt vilken metod som passar oss.

Ni vet ajaj, funkar inte här hemma. Så fort jag ens nämner aj så blir det bara en massa skratt.
Både från mig och Ellie. Hon börjar. Men jag har väl ändå aldrig förstå varför man just säger ajaj..

knäppa på barnets fingrar. Det kanske funkar hur bra som helst.
Men det känns inte rätt.

Det jag provar nu och det verkar funka ibland.  tar ett skåp som ett till exempel.
Är att inte säga mer än ett nej och ta bort Ellie därifrån, efter andra gången låter jag henne vara.
Så klart klämmer hon fingrarna, blir ledsen och låter skåpet vara.
Ett tag i all fall...
När vi leker och hon får för sig att slå mig, tar jag bort henne och säger nej.
två gånger, sedan går jag därifrån. Ni kan ju gissa hur arg hon blir?
Men när hon har lugnat ner sig så sätter jag mig ner bredvid henne och leker igen.
Saker som är ett absolut ett nej tar jag bort Ellie, hon blir skit arg.
Pratar inte med henne eller bär upp henne förrän hon är lugn.
Hon är inte lika intresserad av sakerna hon inte får ha längre.
Vilket känns hur skönt som helst.

Enda problemet är att hon ger sig inte med diskmaskinen.
Nu mera ser hon nog det som en lek.
Hon är snabb ditt, jag är snabb på att plocka bort henne.
Om och om igen så fort jag ens öppnar den.
Har till och med låtit henne vara där, hon klättra upp och tar allt hon ser.
Hon tröttnar inte. Försöker muta henne med något gott eller något roligt.
Hon dissar allt. Diskmaskinen är bäst...
 
I framtidens uppfostran, ja det är en annans dag problem.
Det enda jag kan säga att jag vill lära Ellie är vad som är rätt och vad som är fel.
Vad hon än väljer så måste hon stå för det själv.
 
 
Jag vill inte vara en mamma som aldrig kan låta sitt barn leva sitt liv.
Få möjligheten att lära sig av sig själv. Prova nya saker.
Träffa nya männsikor.
Samtidigt så vill jag bara låsa in henne och skydda henne mot allt ont.
Men jag tycker ändå att jag gör ett bra jobb,
låter henne krypa i väg på egna äventyr utan att vara "i vägen".
 

Kommentarer
Postat av: Tina

det låter skit bra allt du skriver. det är bra att du har en plan redan nu och är konsikvent det är jätte svårt ibland men både du och din dotter vinner på det i längden:)you go girl!!

2012-09-23 @ 12:37:32

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0