Ina - en mammas historia

Det här med mat

Jag är lite fundersam med det här med mat.

När El var 4 månader fick hon smaka på potatis puré. 

Hon älskade att sitta i sin stol och få smakisar. 

Då gick det hur bra som helst att ge 4 månaders bebisar mat. 

Nu ska man inte ge bebisar någon smak portion innan 6 månader. Varför ??

Jag tror att det bästa är att gå efter barnen och sin magkänslan, det har funkat hittills.

 

Jag vill så gärna ge han smak av livet,

vill se blickens han får av något nytt.  

Men eftersom Kevin fortfarande har det lite krångligt med sin magen,

så tar vi och väntar ett tag till. 

inom sin tid så får även han. 

Får se när det är dags för en potatis

eller en majskrok. Hoppas snart i alla fall. 

 

 

En matglad liten tjej en gång i tiden. 

Nu inte lika mat tokigt längre..

Blir att väga henne, börjat bli lite smått orolig att hon inte går upp som hon ska.

Fast jag vet att ett barn inte svälter sig själv.  

Vällingen och banan försvinner lika snabbt som det kom fram. 

Erbjuder henne alltid mat och hon petar i sig lite. Sedan är det bra. 

Hon är även en periodare, ibland äter hon hur lite som helst och ibland äter hon huset ur oss. 

Men nu har hennes period varat allt för länge.

Vill ju inte att hon ska gå runt hungrig, 

men vill inte heller att hon ska leva på välling och bananer.

 Bara att vänta ut eller har någon något tips?

 

Helt rätt ang. smakportioner, varför vänta om dom vill smaka? Jag började ge Evelina när hon själv visade intresse för mat (4 mån). Har gjort samma sak med Felicia vilket har resulterat i att hon äter havregrynsgröt till frukost och får smaka med oss på middagen. Om det är gaser som krånglar i Kevins mage så kanske det till och med blir bättre med mat? Hur man än vänder och vrider så är allt man gör med barnen en chansning men oftast blir det rätt. Ingen känner sina barns behov bättre än föräldrarna! Gå på Din magkänsla!