Människor jag en gång...
Jag bryr mig inte om glädje eller sorg.
Jag bryr mig inte om något eller någon.
Mitt hjärta har blivit som is.
Min själ är försvunnen.
Jag har blivit som en robot.
Inlåst i mig själv, i mitt fängelse. Mitt mörker där ljuset inte kan nå.
Där kärlen har blivit till hat.
Människor jag en gång i tiden har älskat som har fått mig att hata.
Men jag bryr mig inte.
Det enda jag kan bryr mig om är att jag inte kan bry mig längre...
Jag bryr mig inte om något eller någon.
Mitt hjärta har blivit som is.
Min själ är försvunnen.
Jag har blivit som en robot.
Inlåst i mig själv, i mitt fängelse. Mitt mörker där ljuset inte kan nå.
Där kärlen har blivit till hat.
Människor jag en gång i tiden har älskat som har fått mig att hata.
Men jag bryr mig inte.
Det enda jag kan bryr mig om är att jag inte kan bry mig längre...
Kommentarer
Postat av: Anonym
Jag vill inte tro att du har gett upp!!!
Du har bara en kort paus i botten på berg och dalbanan.
Det finns garanterat människor som älskar dig!!!
Postat av: inay
gett upp för tillfälet:)
om det finns människor som älskar mig så vissar dom det på ett jävligt fel sätt. ='/
Trackback
